Fotoguide

Hej!
Vad kul att du hittade hit! här ska jag förklara lite grunder inom fotografering och vad jag använder för tekniker.

Bländare, slutartid och ISO

För att kunna använda sig utav min fotguide, behövs en kamera med något slags manuellt läge för fotograferingen. Alltså inte porträtt-läge eller sport-läge.
Det manuella-läget symboliseras oftats utav ett stort M och det innebär att du kan bestämma helt över kameran och bilderna som tas.

Till höger ser vi en sådan kamera som jag själv använder (Canon eos 500D) och det viktigaste på den skärmen är de tre översta talen på skärmen:

Slutartiden 1/125 Bländaren F5.6 och ISOn 400

Slutartid

Slutartiden som på karman i bilden uppe till höge är 1/125, står för tiden som kameran öppnar sig och släpper in ljus. Alltså behövs en lång slutartid om motivet är mörk, och tvärt om ifall objektet är ljust. Slutartiden betämmer även om motivet blir suddigt eller skarpt.

Slutartiden 1/125 står för en 125:e dels sekund. de flesta systemkameror har en bred skala utav slutartider, allt från hela sekunder till en flera tusendels sekund.

Till höger syns en bild på ett ekipage som hoppar över ett hinder. I bilden rör sig motivet men relativt hög hastighet men ändå är inget på motivet suddigt, på grund av en kort slutartid. Det är alltså enkort slutartid som används när kameran är i sport-läget. För att ta ett bra foto på en idrottare eller ett ekipage krävs ungefär en slutartid på 1/350 sekund.

På motiv som är mer stilla, T.ex. ladskaps foton kan man utnyttja den låga risken för rörelse och använda sig utav en kortare slutartid och få en bättre och ljusare bild.

Bländaren har också en stor roll i ett foto, eller en exponering som det också kallas.

Bländaren är ett värde på hur stor öppningen är som släpper in ljus under exponeringen, desto större öppning dest ljusare bild. Bländartalet skrivs som ett förhållande mellan objektivets brännvidd och bländaröppningen. Brännvidden skrivs som ett f/ och ländaröppningens storlek beror på talet efter f/. På kameran i bilden högst upp är bländartalet F5.6 vilket är det samma som f/5.6 alltså är bländaren en 5.6:e del utav objektivets brännvidd.

På bilden till höger kan vi se att bländartalet är lågt. Anledningen till att vi han de det är för att skärpedjupet förändras med bländaren också. Ett lågt bländartal (stor öppning) ger ett kortare skärpedjup. I den här bilden ser man tydligt hur den främre grästuvan är skarp i förhållande till den bakre som är ur fokus och oskarp, alltså ett kort skärpedjup.

Eftersom bilden är tagen på morgonen rekomenderas också ett lågt bländartal eftersom, som jag sa tidigare, bilden blir ljusare utav det. Det svåra blir att balansera både slutartiden och bländaren efter vad som skulle ge exponeringen bäst resultat.

I landskapsfoton vill en fotograf ha ett långt skärpedjup som möjligt eftersom motivet i bilden är så utspritt. Då behövs ett högt bländartal för att lägga så mycket utav motivet som möjligt i fokus. T.ex. som bilden till höger.

På macrobilder (som bilden på den blåa insekten) bör skärpedjupet vara kort för att ge en stark macro effekt. Det får motivet att verka litet. Samma effekt finns hos vissa objektiv som används för att få stora motiv att se små ut genom att få ett kort skärpedjup även på avstånd.

Det är svårare att hitta en miljö där man kan ta ett foto med stor bländare än liten eftersom bilden blir mörkare desto högre bländartal (mindre bländare) man använder.

ISO

ISO är en definition på linsens ljuskänslighet. ISO påverkar varken skärpa eller skärpedjup men en hög ISO, det vill säga en hög ljuskänslighet får en skarpt brusig effekt.

Till höger syns en bild tagen med en utav de lägsta ISO alternativen. Den är tydlig och ljus. För bästa kvalitet på en bild bör den ha en så låg ISO som möjligt, därför bör T.ex. blixt användas om det är för dåligt ljus på motivet.

Till höger syns ett porträtt fotat med blixt. Man måste bara se upp med de röda ögonen som gärna tillkommer vid blixt.

Porträtt är oftast bäst fotade i skugga/mulet väder där ansiktsdragen blir mjukare, finns inte det till hands kan man även använda sågon slags tunn duk över blixten för att göra ljuset mjukare.

Tänk också på att djur ofta känner sig obekväma vid blixtfotografering, var försiktig så inga djur blir skrämda.

Som jag nämnde ovan gör sig porträtt bäst i skuggan eller i mulet väder. Precis på samma sätt fungerar olika ljus till olika tekniker eller syften.

I skuggan en solig dag kan det även bli samma skarpa konturer som ute i solen, eller så blir det en så stor kontrast till det starka ljuset utanför skuggan så att bilden blir för mörk.

Mulet väder är fotast en favorit att fotografera i. Ljuset kräver inte så mycket berbetning eller tanke när inställningarna som slutartid, bländare och ISO ställs in.

Till höger syns fyra bilder jag har fotograferat i motljus. Notera hur annorlunda bilderna blir trots samma teknik. I bilden med hästen bildas en skarp kontur mellan hästen och bakgrunden medans i bilden på katten bildas en ljus aura runt motivet.

Den här effekten kan även bero på vilken tid under dygnet den är tagen. Som på ladskapsfotona där den övre är fotograferad vid soluppgång och den undre vid solnedgång.

Redigering

Redigering är ingenting som är nödvändigt för en fotograf men kan bidra med stora förbättreingar till en exponering. Personligen redigerar jag bilder i Photoshop cs 3 men det finns många liknande billigare alternativ till redigeringsprogram. Exemel på dessa är Pain shop pro och Gimp.

Till höger syns några bilder på före och efter redigering av några foton jag har tagit. Till vänser syns de redigerade bilderna och till höger de oredigerade.

Beroende på önskat resultat finns olika redigeringstekniker. Har man tur kan även redigera en misslyckad exponering.