Flygplan

1960
SAAB J 35 Draken Saab 35 Draken är ett enmotorigt svenskt jaktflygplan som utvecklades av Saab AB för det svenska flygvapnet, där det ersatte J 29, J 32 och J 34. Flygplanet var i militär tjänst i över 40 år i fyra europeiska länder. Omkring år 1950 insåg Sverige att man behövde ett jaktplan som kunde genskjuta de nya kärnvapenbestyckade bombplanen. Flygplanet skulle vara utrustat med radar och det skulle vara kapabelt att flyga snabbare än ljudet. Dessutom skulle det ha en mycket bra stigförmåga, lång räckvidd, uthållighet samt förmåga att bära de vapen som krävdes för uppdraget. Därtill skulle flygplanet ha möjlighet att starta och landa på vägbaser, vilket var standard för det svenska flygvapnet. Totalt byggdes 644 Drakenflygplan. De tjänstgjorde i fyra olika flygvapnen i sammanlagt 46 år (1959–2005). Än i dag flyger ett antal civilregistrerade i USA. Svenska försvaret håller en J 35J flygande som en del i sin veteranverksamhet. I tillägg finns ett exemplar i Danmark som bevarats i flygdugligt skick, det har emellertid inte flugit sedan 1996.
	Aerospatsiale/ British Aerospace - Concorde Tanken på Concorde växte fram under början av 1960-talet och var tänkt som framtidens stora passagerarplan. Prestigeprojektet drogs igång av Storbritannien och Frankrike som tillsammans enades om att utveckla planet. En stor samarbetsorganisation och uppdelning av ansvar tog vid. De företag som deltog i projektet var på fransk sida Aérospatiale (idag EADS) och Snecma och på brittisk sida Rolls-Royce och British Aircraft Corporation (BAC) (idag BAE Systems). Concorde jungfruflög 1969. Utvecklingen av Concorde kom att ta många år till dess att planen började gå i reguljär trafik. Utvecklingskostnaderna skenade efterhand i väg vilket skapat uttrycket "The Concorde Fallacy" (Concorde-felslutet). Man fortsatte att pumpa in pengar i projektet eftersom man inte ville att de stora summor man redan investerat skulle gå till spillo. Detta trots att projektet inte längre var ekonomiskt hållbart, vilket ledde till ännu större förluster. Något som än idag är opasserat är Concordes marschfart på 2.00 Mach, som är 2136 km/h, dvs två gånger större än ljudets hastighet. Höga oljepriser och dyra biljetter hade redan sätt Concordes stol i gungg, men sista spiken på kistan var den odesdigra händelsen 25 juli 2000.

1960

SAAB J 35 Draken

Saab 35 Draken är ett enmotorigt svenskt jaktflygplan som utvecklades av Saab AB för det svenska flygvapnet, där det ersatte J 29, J 32 och J 34. Flygplanet var i militär tjänst i över 40 år i fyra europeiska länder.

Omkring år 1950 insåg Sverige att man behövde ett jaktplan som kunde genskjuta de nya kärnvapenbestyckade bombplanen. Flygplanet skulle vara utrustat med radar och det skulle vara kapabelt att flyga snabbare än ljudet. Dessutom skulle det ha en mycket bra stigförmåga, lång räckvidd, uthållighet samt förmåga att bära de vapen som krävdes för uppdraget. Därtill skulle flygplanet ha möjlighet att starta och landa på vägbaser, vilket var standard för det svenska flygvapnet.

Totalt byggdes 644 Drakenflygplan. De tjänstgjorde i fyra olika flygvapnen i sammanlagt 46 år (1959–2005). Än i dag flyger ett antal civilregistrerade i USA. Svenska försvaret håller en J 35J flygande som en del i sin veteranverksamhet. I tillägg finns ett exemplar i Danmark som bevarats i flygdugligt skick, det har emellertid inte flugit sedan 1996.

Aerospatsiale/ British Aerospace - Concorde

Tanken på Concorde växte fram under början av 1960-talet och var tänkt som framtidens stora passagerarplan. Prestigeprojektet drogs igång av Storbritannien och Frankrike som tillsammans enades om att utveckla planet. En stor samarbetsorganisation och uppdelning av ansvar tog vid. De företag som deltog i projektet var på fransk sida Aérospatiale (idag EADS) och Snecma och på brittisk sida Rolls-Royce och British Aircraft Corporation (BAC) (idag BAE Systems). Concorde jungfruflög 1969.

Utvecklingen av Concorde kom att ta många år till dess att planen började gå i reguljär trafik. Utvecklingskostnaderna skenade efterhand i väg vilket skapat uttrycket "The Concorde Fallacy" (Concorde-felslutet). Man fortsatte att pumpa in pengar i projektet eftersom man inte ville att de stora summor man redan investerat skulle gå till spillo. Detta trots att projektet inte längre var ekonomiskt hållbart, vilket ledde till ännu större förluster.

Något som än idag är opasserat är Concordes marschfart på 2.00 Mach, som är 2136 km/h, dvs två gånger större än ljudets hastighet. Höga oljepriser och dyra biljetter hade redan sätt Concordes stol i gungg, men sista spiken på kistan var den odesdigra händelsen 25 juli 2000.

	Nihat Özkan	May 13, 2013